rzeszow polen 2014 | mosjons.se

World Union among clubs of the Volpino Italiano

RSESZOW POLEN 2014

1:A UMAVI Congress

World Speciality Show Volpino Italiano

UMAVI bildades under 2011 som en gemens sammanslutning för världens alla Volpino-föreningar och Volpino-älskare

- syftet är att diskutera rasens standard, hålla den frisk och utveckla rasstandarden

att utbyta information mellan länder och medlemmar samt att verka för att rasens sprids och godkänns

i alla länder och att domare får en bra kunskap om Volpino Italiano.

Ordförande är Fabrizio Bonanno och sekreterare är Antonio Crepaldi,

övriga medlemmar är en repr. från de länder eller sällskap som anslutit sej till UMAVI.

Unione Mondiale Associazioni Volpino Italiano

2014 var första gången som UMAVI skulle träffas utanför Italien och även för första gången anordna en utställning.

Stefano Gandini - medlem i UMAVI, boende i Polen men Italienare i botten

- kontaktade polska spetsförbundet och tillsammans med dem anordnades

World Speciality Show för Volpino Italiano tillsammans med deras grupp 5 utställning i Polska Rseszow .

Med denna förklaring börjar vår resa till Polen - och vilken resa det blev.....

lita aldrig på en GPS - ta fram alla adresser kartor mm innan du åker ...

Vi hade ett strålande fint väder när vi åkte så första stoppet blev redan vid Susedalen

- ut med hage och hundar och en go-fika blev det i solen

Och så är vi på rull igen - små kleinspitzarna Vicky o Rayan har sin säng mellan stolarna

Sverige är också vackert - här en härlig bild med betande kor vi havet

Då rullar vi ombord på färjan mellan Trelleborg och Sassnitz - 4 timmar är lagom på en båt.

Natten hade vi tillbringat på en perfekt ställplats några minuter från färjeläget .

Småttingar fick följa med upp och var riktigt duktiga - många kom fram och pratade

På land igen och ut från den synnerligen tråkiga färjeterminalen i Sassnitz - den här bilden är inte därifrån...

Den här pampiga byggnaden såg vi på håll - men har ingen aning om vad det är

Efter många timmar - inte för många men det blev sent... så kommer vi till Cottbus nära gränsen mellan Tyskland och Polen,

här skulle det finnas en ställplats - jo då det fanns det MEN de hade öppet mellan 9-17 och vem kommer under kontorstid till

en ställplats?? Ja inte vi i alla fall - så det blev att utnyttja den stora parkering bredvid - och vi blev inte ensamma om det

Lite utfodring av hundar - här Rayan - Lapo - Gastone

och därefter lite till oss själva innan vi somnar gott - upp tidigt gäller för att hinna fram till kvällen

Ja - här är vi då på polsk mark - och milda makter och himmelska troll - vägen är en katastrof - efter 4-5 mil undrar

vi om vi ska vända och åka hem innan husbilen rasar samman -

men de är listiga polackerna - inga avfarten här inte - inga möjligheter till att vända, bara att fortsätta

men efter c:a 10 mil så blir vägen perfekt och lugnet och stillheten lägrar sej i husbile

En vacker vy på vår väg

Efter många om och men är vi framme - men inte på den bokade campingen

(som jag än i dag undrar om den fanns) för adressen till den gick till ett bibliotek i en liten by Kamionka

- och de hade aldrig haft camping hos sej talade en tjej om på dålig engelska - hon lovade lära sej bättre till nästa gång.

Så vi kommer till utställningsplatsen och efter diverse sms och samtal och teckenspråk och

missförstånd och ja allt som kan hända så blir vi erbjudna ett rum och att ställa husbilen på området

(vilket vi inte skulle fått från början) pust och puh - så skönt att vara på plats ..

En dimmig morgon på denna otroligt fina anläggning - konferensanläggning/upplevelseanläggning mmmm.

Vackra hus med lägenheter eller rum, dammar, stora tält för olika arrangemang, skjutbana ,

hästridning, spa, bastu ja allt fanns här rakt ut i ödemarken och inte visste vi egentligen var vi var.

Här är vår värd - men som sagt missförstånd var det med vårt rum -

så vi fick lämna tillbaka nyckeln, men vi hann med en helt underbar dusch i ett mycket lyxigt badrum

Så här heter anläggningen

Ute på en morgonpromenad - och sådana här madonnabilder -

eller vad man ska kalla det för finns på massa ställen, som här mitt på en landsväg eller i gatuhörn eller vid hus -

skyddshelgon är det nog

Och här kommer jag med hela gänget.. 7 st ska det vara

Och här står vi då med husbilen - mitt i allt detta. Och just nu väntar vi på att konferensen ska börja....

först var det 10.00 - sen blev det 14.00 och 15.00 och 17.00 .....

Här är några av alla hus på området

Här i skuggan av husbilen har vi hundarna - ganska skönt tror jag men

de är ju sååå sällskapsjuka

Här har vi Kinga Kurowska - härlig trevlig tjej, här är hon med sin brorson.

Hon väntade också troget på att konferensen skulle börja - hon var på plats för 10.00 Kinga är polska men bor i Italien med

sina hundar och man, men hälsar nu på sin familj i Polen för att kunna vara med här.

Kingas tröja - framsidan heter My Volpinos - och baksidan My love - ska nog fixa en sådan....

Äntligen - invigning. Först var det invigningstal av Kennelklubben i Rseszow och Polska spetsförbundet grupp 5

och lite information,

eftersom vi inte förstod något så var det ganska tråkigt och vår vän från England Faith Whiteley som hade rest långt -

nickade till lite. På bilden är det cordinator Antonio Crepaldi till vänster i mitten en tolk Catherina -

italienska till polska - och UMAVI:s ordf Fabrizio Bonnano.

Allt detta kom igång mycket mycket senare än planerat så det samtal/konferans som vi kommit

för att deltaga i blev flyttat till morgondagen.

Vi blev inbjudna på middag på kvällen - ja direkt efter invigningen - av Rzeszows kennelklubb

på inrådan av en trevlig norsk domare

vi träffade - här sitter vi och väntar på maten i en underbar miljö. Antonio Crepaldi - tolken Catherina,

Runar, Faith Whitely från England och Stefano Gandino Polen/Italien.

Här Faith Whitely, Stefano Gandino, domare från Norge Eli Marie Klepp, nästa vet jag inte men sedan domare

från Polen Katarzyna Fiszdon - hon dömde våra Volpino vid det Polska klubbmästerskapet

Fabrizio Bonnano och Antonio Crepaldi

Utställnings dags - började med mulet väder men blev tyvärr en regnig dag -

mjukt stril hela dagen. Här är Lapo och Maggie laddade för Klubbmästerskapet.

Bägge fick excellent och BIR blev Maggi (Margherita del colle degli ulivi)

och BIM blev Lapo (Lapo del colle degli ulivi) inga rosetter här inte men fina koppel till båda och ett halsband till Maggie

Då drar vi igång med UMAVI specialty World show. Gastone och Lapo visar upp sej

Bäst av pojkarna blev Gastone med mycket bra kritik av Antonio Crepaldi

Så var det tikarnas tur. Hannah gick först i unghundsklassen och fick excellent och därefter Maggie,

hon fick också excellent men i konkurrensen så vann Hannah - vår egen Mosjöns Havannah!!

Kan någon gissa om husse Runar var glad......

UMAVI Champion hanar (BOB) blev Gastone och UMAVI Champion tikar (BOS) blev Hannah.

Domare Antonio Crepaldi och prisutdelar - med så söt sydväst- ordf. Fabrizio Bonnano

Här är gruppbilden på alla - utom Faith - från vänster från Polen Ordförande i kennelklubben Zygmunt Jakubowski,

domare Katarzyna Fiszdon, Cordinator UMAVI Antonio Crepaldi, repr för UMAVI i Polen

Stefano Gandini, också är det ju jag och Gastone, ordf. i UMAVI och ITAVI Fabrizio Bonanno

och till slut Runar och Hannah

och här är den officiella segerbilden - med Fatih från England med

Zygmunt Jakubowski (president Polish Club Breeds Group 5 FCI and FCI all round judge)

, Katarzyna Fiszdon (Poland, FCI judge), Antonio Crepaldi (Coordinator UMAVI and FCI / ENCI judge),

Stefano Gandini (junior president UMAVI for Poland), Suzanne Lindskog (junior president UMAVI for Sweden)

with BOB and UMAVI Champion adult dogs Gastone del Colle degli Ulivi

Faith Whiteley (junior president UMAVI for Great Britain),

Fabrizio Bonanno (senior president UMAVI for Italy), Runar Herbertsson (Sweden)

with BOS and UMAVI Champion adult bitches Mosjon's Havannah.

Mellan denna final och gruppfinalen hade vi ett litet möte - mesta tiden gick åt till att diskutera hur UMAVI ska gå

tillväga för att få Volpino Italiano godkänd som ras i England. Faith hade redan gjort en massa arbete och skickat in en

hel del information men mer behövs som mer formella inlagor. Utöver detta informerades om att den röda volpino är helt clea

r gällande PLL och att all inblandning/parning med vit Volpino är förbjudet. Det har också hittats svarta Volpin

o (måste fråga om hur man vet att det är Volpino) dessa skall endast användas tillsammans med röda för att förhöja

den röda färgen som i dag är för blackig. Frågan om veterinärkontroll av patella avrådde både

Ordf. sekr. och Stefano från detta eftersom detta genetiska fel inte finns i rasen

och att göra denna undersökning kan skada mer än göra nytta.

Maggies gruppfinal (som flyttat in i en av de stora tälten) kunde gått mycket bättre - hon slutade sist...

inte kul. Men nu kunde vi äntligen gå till husbilen och få på oss torra kläder - brrrrrrrr

Vi kom i väg tidigt - klockan 5 var jag uppe med hundarna, då höll orkestern till bröllopet på att packa ihop

- annars hade de underhållit oss hela natten.... Men 7 kom vi i alla fall iväg - 8 km ut i skogen far vi - ut i ingenstans...

Massor av vackra hus såg vi - nu så här tidigt på morgonen var de kanske inte till sin fördel... vackra staket - murar -

med olika dekorationer, blommor, stenlagda gångar fram och runt husen -

detta upplevde vi i alla små byar vi körde igenom på väg till motorvägen

Raka fina motorvägar med överfarter och påfarter som skulle få vår infrastrukturminister att bli blå av avund......

Rayan hjälper till med bilkörningen ... riktigt så är det väl inte

Jag blev så fascinerad av det gula kyrktornet....

en hel del små fina byar såg vi och majsfält över allt - lite betor såg vi också men mest majs

och väderstationer - skillnad på temperatur när vi åkte ner , då var det 33 i vägen

och runt 22-25 i luften

Och jag hittade ett rapsfält också - älskar den gula färgen

Sent på söndagkväll är vi strax norr om Berlin och firar gårdagens vinster med en pilsner till husse och lite god mat som

självklart ska delas med Hannah, Gastone och Maggi

Morgonpromenaden i Berlin är avklarad och hundarna väntar på maten innan vi åker vidare mot Sassnizt och färjan hem

Lilla söta Hannah få äta i sängen - är man vinnare så är man.....

På vägen såg vi lite tyska kor och oändliga stora fält - här hade Runars Buster (traktor) fått jobba hårt för att hinna med..

Vårt märke på husbil är inte så vanligt - men här kom vi in i ett stim - möter en och får en framför oss...

Vackert på väg mot Sassnitz - blåsigt var det och just nu soligt

Det här mysiga paret satt på en bänk i en liten by vi åkte igenom - färgglatt och trevligt

Någon form av fågelreservat vid en sjö strax innan Sassnitz -

här fick vi till en härlig långpromenad med hundarna, blåsigt och kallt var det men vi klarade oss från regnet

- och alla stora hundar som kom när vi åt lunch i husbilen. Runar tog en promenad till ett köpcentra i närheten - han fick fyndat 4 goda krämbullar....

Tisdag morgon och vi vaknar i ett otroligt vackert Trelleborg. Färjan kom till Sverige 20.30 kvällen innan -

det blev en snabb promenad med hundar, mat för oss alla och sedan lite sömn - det var härligt att vakna till denna utsikt.

Jag var tvungen att gå ut och ta några bilder - såååå vackert när solen går upp och alldeles spegelblankt på havet

rofylld bild med rogivande roddbåt - lite vitsig måste man vara ibland...

Hösten har kommit till Skåne också

Nu har vi hunnit äta frukost och solen har kommit upp - så vi tar en sväng utefter strandpromenaden -

självklart med kameran i högsta hugg

Här är det en skrak som torkar vingarna

Runar och hundarna i lite motljus

En härlig bild på Gastone och Hannah - våra vackringar

Alla på topp - nu vänder vi och går tillbaka

Rayan hade bråttom in - vatten vatten måste man ha....

Torpasjön strax innan Göteborg - nu är det inte långt kvar innan vi landar hemma och den här resan har tagit slut.

Det var en spännande resa - inga adresser som stämde .... men vi fick se den Polska landsbygden och det lilla samhället Kamionka.

Vi fick uppfattningen att det inte är så illa ställt i Polen som vi trott - alla vackra hus på landsbygden talar sitt språk,

att sedan maskinparken inte var den mest moderna är väl en annan sak och att hela-då säger jag hela -

familjen hjälps åt med att till ex ta upp potatis kanske bara är en heder åt den polska familjen.

nu väntar vi på 2015 och nya resor